Lugnet före stormen.
Nu ska jag gå upp, packa det sista, sen kör vi grappar!
Crazy coconut.
Igår åkte jag bräda för första gången i vinter. Dumheter att man aldrig tar sig iväg.. Men riktigt skoj va det, även om pisterna kunde ha varit betydligt bättre. Ramlade gjorde jag inte heller, även om det var jäkligt nära några gånger. Tack Ida för en härlig dag på fjället!
På kvällskvisten fick jag träffa liten Leon, men han bara sov den lille rackaren.. Hoppas man får komma dit något mer när han är lite mer vaken. Söt som socker var han iaf! Fikade te, kollade det okända samt bläddrade i kataloger för att hitta något hotell. Inget bestämt ännu dock. Svensta en sväng för att hälsa på Ida, sen hem och somnade nog innan jag lagt huvudet på kudden tror jag.
Jesse James har lagat min bil! Han trodde att han behövde en ny stötdämpare fram också, men tydligen går den hyfsat bra nu, yeeey! Äntligen slipper jag kassettband och dåligt ljud!
Nu ska jag snart till stan, kolla efter doppresent till lilla Tyra som döps på lördag. Tips mottages gärna!

Snart är det forum minsann, jag längtar! :D På bilden gestaltas en fröken Haraldsson och en kusin Det.
Piiiz.
Vad är det med min hyyyd? Utan mjölk, och ändå alldeles torr och kli-ig, vad händer? I blame the cheese. Det har blivit en hel del skivor idag, jojomensan.
Strosat på stan idag en hel massa. Alldeles onödigt egentligen, men trevligt ändå. Dammsugarpåsar och bäskläder var det enda jag fick med mig. Också en hög med resekataloger. En sväng på glasbanken för påskproviant, och en sväng på Fresks för 2 toastolar. Alltid bra att ha 2 toastolar i bilen, vetni. Sladdade sen vidare till Aron för att gosa liten och ge en rätt försenad present. Där bjöds det på räkor och massa götta, yum! Vidare till dollar för diverse småprylar, och slutligen macken i Rätan. Konstaterade då att jag hatar mitt helvete till bil, och att jag inom kort kommer sälja aset. Bud?
Twilight nu, för 4:dje gången. Underbara film.
Of to the hufudstad.
Inatt trodde jag helt seriöst att jag skulle dö för någon sekund. Vaknar av världens smäll, och i några sekunder var jag säker på att nån sköt i mitt rum. Inser att det nog inte är troligt, sätter mig upp och börjar kika runt efter vad som kan vara orsaken till smällen. I en lång minut kikar jag runt, helt vettskrämd, innan jag inser att en sträng från gitarren har smullit av. Hur ofta händer det, bara sådär? Jaja, lever gör jag iaf.
Peace!