.

Alltså min bil, vad fan är grejen med den? Det är ju fan att den ska gå sönder var och varannan månad. När jag i torsdags kväll skulle åka på jobbet var den helt dead. Tänkte då att jag måste ha glömt radion på föregående natt. Jag och Elle väntade och väntade på hjälp. Snälla Aron och Lis kom hit med startkablar och fick liv i henne. Men vi tog oss inte längre än ca 300 meter innan fanskapet dog, mitt ute i halva vägrenen vid rödljusen vid park. Putta in bilen fort som fan, sen ringa Aron än en gång. De kom igen, startade upp bilen igen, och denna gång laddade vi batteriet lite extra så jag skulle komma lite längre. Tog oss till Svensta ca 50 min för sent, och hade där en rätt mysig natt, med linpersonal all over. Men när pärlan inte går igång igen på morgonkvisten misstänks det att kolen på generatorn måste bytas. Crackalf hjälper till att starta denna gång, och 2 gånger måste det göras innan jag rullar iväg. Sur och trött rullar jag iväg och fantiserar om sängen, då åbäket får nog igen mellan Hackås och Fåker. Att jag då lyckades hålla tillbaka tårarna är en bedrift i sig. Ringer till Elle och frågor om de möjligtvis kan komma och hjälpa, självklart kommer de! Sötaste Ellinor hade med sig tjocktröja och väst ifall jag skulle frysa :) Efter att ett nytt batteri är på plats är det då att rulla igång igen, och tar mig då ända till stan. Och nu står hon här utanför och väntar på service, men frågan är bara om det hinns innan helgen är slut. På något vis måste jag ju till jobbet på söndag.